Lärde mig en gång att "Det krävs en svordom för att man ska komma på något nytt. Drivas till förändring."
Det är mycket som händer för den minsta medlemmen i familjen just nu. Varje vaken minut ska det övas. Detta kräver 100 % fokus och uppmärksamhet från mig vilket kan vara nog så jobbigt. Men det är inte det som tar mest energi. Det som är mest krävande är att vara den som lugnar och ger trygghet när allt inte går som det är tänkt. Att "När alla vännerna gått hem", vara en famn att gråta ut i och ta emot all frustration.
Att kunna lugna så att några timmar av dygnet även kan ägnas åt sömn.
Det är underbart att vara mamma. Och tufft. Och underbart. Det slutar alltid med underbart.
Det var tufft idag 03.12. Då skulle det övas på att krypas, resa sig. Åla. Och även göras långa obegripliga utläggningar om ditten och datten.
Slutade med enbart fniss och hur lätt är det att lugna en 8 månaders då?
Det var underbart.
Allt som inte kan göras stående är pest och resulterar i krokodiltårar. Tur att det mesta går att göra på två ben. Äta. Leka. Läsa bok. Blöjbyte.
Är det någon som blir förvånad över att alla dessa upptåg såklart har ett namn. Separationsfasen. Självklart. Då känns det genast mycket bättre. Eller?
Elsas svordom? Att inte kunna själv.
// Magda
2 kommentarer:
Det är helt underbart att få följa er vardag! Kram Mormor/Gammelmormor
Magdalena, Du lyckas verkligen beskriva hur det är at vara förälder tillen mycket bestämd och envis liten flicka på 8 månader. Krama Elsa från mormor :-)
Skicka en kommentar