En snabb tur hem och en powernap för fröken Turesson. Därefter var det dags för ridning för mamma och lek för Elsa. Det gick bra för både Elsa och mamma. Och för er som undrar, vet att det finns de som gör det, hästen klarade sig fint också. (Tack för omtanken älskling..)
Vätskebrist på kvällen för mig och därmed en tidig kväll för fröken. Då kunde jag vila mig också.
När vi ändå har ångan uppe var det lika bra att även ta en tur till Lund idag för att hälsa på hos jobbet. Det där med att planera in ett besök sådär kan tyckas som en självklarhet. Som mamma tänker man genast på elvamiljonerfemhundrasjuttiotre saker som ska klaffa. En av sakerna som skulle prickas in, och som kan räknas till en av de viktigaste, var att Elsa skulle sova innan. Jag tänkte att hon skulle sova i bilen. Det ville inte Elsa. Jag tänkte att jag kunde gå en runda med vagnen innan i fall det inte fungerade med bilen. Det ville inte Elsa. Elsa ville helt enkelt inte. Väl införstådd i att det skulle få konsekvenser gav jag upp. Lagom till lunchen skulle intas fick det konsekvenser. Stackars alla som bestämt sig för att luncha på restaurang Höjdpunkten i Lund. Behöver jag tillägga att vi inte tog kaffe på maten?
En superfin bröllopspresent fick jag också från kollegor och banken. En karaff/vas från den Älmhultsplacerade designern Lotta Pettersson. Tack! Bild kommer in action.
Väl hemma igen vet jag inte vem av mig och Elsa som är tröttast. Tur att det är helg så vi kan vila upp oss ordentligt.
